202 Det stundat för barnen en högtid glad
1.
Det stundat för barnen en högtid glad,
Den ljufliga, fröjdfulla julen.
Hon ringer dem samman i by och stad,
Ej någon vill saknas om julen.
Hon kommer, hon kommer ännu en gång,
Hon kommer, hon kommer med minnen mång’,
Hon kommer, hon kommer med ljus och sång,
Den heliga, fröjdfulla julen.
2.
Likt Gabriel fordom, en fridens tolk,
Oss helsar den vänliga julen
Och bådar stor glädje för alla folk,
Den härliga, strålande julen.
Vi sjunga, vi sjunga med glada ljud,
Vi sjunga, vi sjunga dess stora bud,
Vi sjunga, vi sjunga och prisa Gud
För julen, den heliga julen.
3.
En spira har höjts utur Israel —
O bör man ej fröjdas i julen? —
En konung, som heter ImmanuEl,
Har blifvit vårt ämne för julen.
Han kommit, han kommit från himlens höjd,
Han kommit, han kommit, i ringhet böjd,
Han kommit, han kommit — o sjung med fröjd
Och tänk på hans kärlek om julen.
4.
Ja tack, käre Jesus, vår himlaprins,
Som fröjdar oss unga om julen!
Hur svaga vi äro, du nogsamt mins,
Som sjelf blef ett barn under julen.
Vår konung, vår konung, till dig vi se,
Vår konung, vår konung vi hyllning ge,
Vår konung, vår konung och frälsare,
O blif nu vår gäst under julen.