III — Sveriges kemiska industri — Villkor och möjligheter för kemisk storindustri i Sverige by Ernst Larsson

III Sveriges kemiska industri

Statistik

Uti den officiella statistiken uppdelas Sveriges hela industri uti 12 grupper. Nedanstående tabell innefattar dessa grupper med respektiva siffror från år 1905.

		Tillverkningsvärde		Arbetare
		i milli- oner kronor	i % af total- beloppet	antal	%
1	Närings- o. njutningsämnen	387.7	32.15	33348	11.87
2	Spånadsämnen	164.9	13.67	40702	14.48
3	Varor af hudar, skinn o. hår	44.6	3.70	8543	3.04
4	Oljor, tjära, gummi m. m.	27.2	2.26	3486	1.24
5	Trävaror	231.2	19.17	66624	23.71
6	Papper och pappersarbeten	45.7	3.79	10777	3.84
7	Varor af div. växtämnen	2.3	0.19	646	0.23
8	Varor af sten, lera, kol o. torf	80.0	6.63	47470	16.89
9	Kemiska preparat	26.2	2.17	3485	1.24
10	Metallarbeten	85.8	7.11	25560	9.10
11	Fartyg, vagnar, maskiner m. m.	82.2	6.82	30736	10.94
12	Arbeten af grafisk industri m. m.	28.2	2.34	9618	3.42
	Summa	1206.0	100.00	280995	100.00

Uti följande tabeller äro uppgifterna om tillverkningen hämtade ur officiella statistiken D: Fabriker och Handtverk 1905 samt importen och exporten ur Sveriges utförsel och införsel år 1906 af Kungl. Statistiska Centralbyrån, Stockholm 1907. Som det icke är endast under grupp 9, kemiska preparat, man finner kemiska eller dem närstående produkter, så omfatta dessa tabeller äfven några af de andra grupperna eller utdrag ur desamma. Grupperna 9 och 4 upptagas i sin helhet, de öfriga i utdrag. En del tomrum uti kolumnerna för export och import bero på, att dessa varor icke äro specificerade uti statistiken, utan upptagna under någon klumprubrik.

Tillverkning år 1905:

IMPORT:

EXPORT:

antal

tillverknings-

tullsats
1906

ton

fabriker

arbetare

kvantum
i ton *

värde i
tusental kr.

1904

1905

1906

1904

1905

1906

Grupp 9. Kemiska preparat.

a) Oorgan. syror, baser och salter.

Svafvelsyra (100 procentig)

52584

2121

0,5 öre p. kg.

2001

3424

2535

Salpetersyra

309

126

2 »»»

197

239

339

Ammoniak, kaustik

113

5 »»»

115

»svafvelsyrad

1390

261

fri

254

189

338

219

445

Klorsyradt kali

191

2363

1151

fria

214

139

173

1266

1499

857

»natron

439

403

463

Kristallsoda

11047

509

fri

Svafvelsyrad lerjord

3726

207

1,00 kr. pr 100 kg.

1245

1127

1730

126

201

Alun

1,25 »100 »

106

140

Vattenglas

1 öre pr kg.

358

384

528

a) summa

282

4426

b) Gödningsämnen.

Benmjöl

5550

515

fritt

9107

9928

12468

Fiskguano

1621

132

Pudrett

181

25686

167

Superfosfat

811

133374

7356

25 öre pr 100 kg.

11060

5111

2202

4553

Tomasfosfat

9662

290

fritt

27033

27920

30811

Kalk m. m.

525

fria

1339

1610

1058

5642

13370

8986

Fältspat

22220

19962

23085

b) summa

1225

8925

c) Explosiva varor.

Ammunition

535

2023

35 öre pr kg.

121

Svartkrut

233

236

197

12 »»»

Röksvagt krut

269

1305

50 »»»

Bomullskrut

341

212

496

30 »»»

Nitroglycerinsprängämnen

1139

1785

20 »»»

Stubintråd och tändrör

15 »»»

c) summa

1124

5589

d) Färger o. div. tekn. preparat.

Bresilja

fri

Benkol och bensvart

111

2 öre pr kg.

223

215

319

123

206

Blanksmörja

230

140

20 »»»

169

173

177

Rödfärg

1239

132

fri

Oljefärg, tryckfärg m. m.

961

15 öre pr kg.

223

212

256

Kalciumkarbid

152

6500

1164

15 %

Kimrök

643

5 öre pr kg.

206

234

274

Aseptin, stomatol m. m.

108

553

308

Bläck

255

8 öre pr kg.

115

Eter och eterarter

121

147

2,50 kr. »»

Kolsyra, flytande

651

187

15 %

Diverse

3455

d) summa

159

854

6853

Grupp 9: totalsumma

288

3485

26153

Grupp 4, oljor, tjära, gummi m. m.

a) Talg, oljor, tjära, hartser m. m.

Collanolja

Dextrin

20 öre pr kg.

Fernissa

141

892

30-120 »»»

316

301

373

Fiskolja

Flott

498

20 öre pr kg.

1841

1941

2770

Glycerin

114

5 %

380

318

311

(tusen kronor)

Harts

fritt

6097

5190

5947

Karbolsyra, kreosotolja m. m.

fria

5158

4478

5577

Lim och gelatin

207

860

829

20-170 öre pr kg.

184

218

190

177

Olein

220

fritt

994

1045

1029

143

Oleomargarin (se äfven grupp 1)

429

278

20 öre pr kg.

284

255

513

Lin-, rof-och rapsolja

171

6830

2629

7 »»»

748

470

202

Oljor af andra slag

fria

13404

14797

15058

164

130

186

Oljekakor, linfrömjöl m. m.

18848

2328

114838

119397

145217

1833

1491

1171

Mineraloljor m. m.

332

96568

104813

107143

497

384

1637

Talg, raff.

415

fri

6098

4889

7737

312

483

749

Tran

1317

1412

1399

Trädestillationsprodukter

155

Beck och Beckolja

fria

3464

3947

4805

192

Tjära och tjärolja

223

1083

1130

1089

4180

5764

7970

Träolja

Träsprit

177

30 öre pr kg.

190

204

237

Terpenlinolja

117

7 »»»

463

403

480

Vagn-och maskinsmörja

189

2 »»»

650

610

676

Valsmassa

20 »»»

Vaselin

2 »»»

172

168

130

a) summa

117

732

9482

b) Fabrikat af oljor, harts etc.

Gummigaloscher

1404

6417

1,25 kr. pr kg.

512

491

534

457

787

556

Andra gummivaror

1260

Kautschukstämplar

Kompositionslinne

122

Lack

50 öre pr kg.

Ljus

347

2357

2457

12 »»»

Parfym

784

3,00 kr. »»

Såpa

672

15657

3787

5 öre »»

Tvål

3956

2468

10-100 öre pr kg.

211

214

Vaxtändstickor

227

285

270

b) summa

100

2754

17724

Grupp 4: Totalsumma

217

3486

27206

Grupp 1, utdrag:

Råsocker

5571

84038

33510

div.

4988

22172

4411

Sirap och melass

11911

603

15417

15862

15919

408

242

Raffineradt socker

2706

97809

55132

33 öre pr kg.

249

1315

421

Stärkelse

488

9517

2255

20 »»»

257

293

337

Stärkelsesocker

1179

434

23,5 »»»

108

Mjölksocker

23,5 »»»

Sprit

kvantum i m³ 50 %

Renad sprit

128

822

37096

30041

1,00-1,85 kr.
pr liter

2015

2298

2471

384

132

280

194

40299

34746

Jäst

189

5171

2572

20 öre pr kg.

Maltextrakt

Ättika, 10-procentig

3183

518

10-100 öre pr kg.

Prepareradt salt

Margarin (se äfven grupp 4)

397

12672

13273

20 öre pr kg.

471

456

659

Palmsmör

Grupp 5, utdrag:

Trämassa	kemisk	torr
		våt
	mekanisk	torr
		våt

138

8897

256053

33723

fri

2323

2249

2445

232275

239614

253787

122933

7730

764

658

262

20415

22980

23678

63404

4055

58442

48375

53950

244188

7251

803

81392

72507

83396

Tändstickor

5678

23856

10048

5 öre pr kg.

16951

18658

20033

Grupp 6, utdrag:

Papper och papp

7997

190205

37820

10 öre pr kg.
papp 1-5 öre

4044

3995

4775

102497

121467

137517

Grupp 8, utdrag:

Glas

5047

9017

div.

2110

2352

3071

13742

12789

11937

Cement

1298

162611

4874

60 öre pr 100 kg.

10526

10999

13136

27509

38504

45960

Gips

221

40 » » 100 »

8868

11270

13496

162

155

Kromjärn

fritt

Gas, kvantum i tusental m³

1517

58033

6748

Stenkolstjära

10627

245

fri

2954

3000

3740

1454

825

1431

Koks, kvantum i m³; 1 m³ = c:a 0,4 ton

285768

2262

283475

283630

343215

Träkol, » i m³; 1 m³ = c:a 0,14 »

367

6043

2715859

11918

fritt

92250

93488

96503

10898

12042

13694

* Där icke annorlunda angifves.

I följande tabell angifves efter Sveriges utförsel och införsel år 1906 af Kgl. Stat. centralbyrån, Stockholm 1907 importen och exporten af sådana kemiska produkter som icke tillverkas inom landet äfvensom af några metaller och en del råämnen af större eller mindre intresse för kemisk industri.

IMPORT:

EXPORT:

tullsats
1906

ton *

1904

1905

1906

1904

1905

1906

Kemiska produkter

Ammoniaksalter:

Salmiak

fri

208

170

184

Kolsyrad ammoniak

7 ö. p. kg.

154

142

172

Salpetersyrad »

10 »»»

100

Arseniksyrlighet

fri

Blodlutssalt

fritt

Blyglete

250

230

212

Blysocker

Borsyra

fri

Brom o. salter däraf fria

Celluloid

oarb. fri

Cyankalium

fritt

Emaljmassa

fri

Fosfor

Garfsyra

4051

4612

4627

156

Jod o. salter däraf fria

Kali, kaustikt

fritt

2234

2251

2486

268

209

kolsyradt

1184

1133

1082

kromsyradt

108

114

salpetersyradt

415

237

213

svafvelsyradt

vinsyradt

Kamfer

fri

Klorkalk

1618

2729

2455

Koboltoxid

1 kr. pr kg.

Kollodium

2 »»»

Kopparoxid o. kopparaska fria

Magnesia och dess salter

264

459

1233

Natron, borsyradt

fritt

299

294

321

kaustikt

2112

1489

1478

kolsyradt

11898

13592

14974

kromsyradt

salpetersyradt (Chilesalpeter)

19361

22946

27174

svafvelsyradt

17596

16934

19948

221

svafvelsyrligt o. undersvafvelsyrligt

396

181

226

ättiksyradt

10 ö. p. kg.

Nitrobenzol

10 »»»

Paraffin

fri

1103

1341

1680

Saltsyra

2008

2418

2794

Stearin (-syra)

9 ö. p. kg.

179

183

Svafvel

fritt

18248

18631

22745

Tennsalter

fria

Färger o. färgningsämnen:

Anilin, alizarin o. a. tjärfärger fria

674

839

778

Indigo, kochenill m. m.

Smör- o. ostfärg

Blyhvitt

fritt

511

513

559

Zinkhvitt

3032

3091

3691

Bronspulver

† Andra färger och färgningsämnen div.

1648—

1554—

1407—

62—

49—

80—

† Kemiska preparat ej spec.

15 %

593—

749—

788—

1920—

1635—

1352—

† Fosforsyra

5 %

8—

3—

† Lapis

5 %

17—

18—

28—

† Lerjordshydrat

fritt

25—

24—

9—

17—

6—

† Sackarin

3—

8—

24—

† Vitriol

10 %

17—

24—

18—

349—

492—

235—

† Apoteksvaror, ej förut upptagna fria

586—

808—

704—

7—

4—

8—

† Värde i tuson kronor

Metaller,
oarb. ell. någ. arb.

Järn och stål:
oarb. inkl. stänger, plåt och valstråd

div.

108927

109110

129415

306346

369918

379300

räls, fasonjärn o. bult

88172

85136

70529

151

110

324

rör

18561

20530

21406

10081

11046

13890

spik

218

166

140

4171

5374

5933

tråd, dragen

3246

1624

1229

1825

1582

2748

gröfre gjutgods

1544

2310

3285

1177

1313

1439

Koppar och legeringar: oarb., plåt o. stänger

6976

6482

8898

1396

2654

2662

Zink, oarb. plåt och tråd fria

3705

3765

4484

332

294

410

Bly, oarb. plåt och tråd

2849

2823

3457

270

512

531

Tenn, oarb.

fria

719

595

819

Antimon eller spetsglans fria

Råämnen etc:

Asbest

fri

356

140

288

Asfalt, nativ eller konstgjord fri

6243

4760

7134

Ben, oarb.

3167

2106

2703

Blyerts (grafit)

213

205

255

Fosfat, rå, o. ej spec. gödningsämnen

66401

73279

71769

Färg- o. garfträ etc.

färgträ

fritt

747

944

181

quebrachoträ

4186

galläpplen

fria

garfskidor

850

1058

1320

bark i m³

fri

1604—

3901—

2127—

10414—

11258—

6792—

Gummi, nativt, alla slag fritt

269

230

299

Glasskärf

fri

2147

1552

1940

166

226

101

Jordarter, kritjord, trippel etc.

fria

291

666

236

377

Klorkalium

fritt

1594

1296

1986

Kalisalter, andra Stassfurter fria

59750

71102

75858

Kautschuk o. guttaperka, oarb.

634

829

809

Kinabark

fri

Koksalt, raff. bords-

fritt

4615

3889

3700

andra slag i m³ (1 m³=c:a 0,97 ton)

86842—

90389—

91073—

Korkbark och korkämnen fri

2458

2472

2155

Kork, bearb.

div.

Krita, malen i m³

fri

1012—

1331—

1078—

220669—

77—

malen, slammad i ton

1 p. 100 kg

3516

6828

7227

Linfrö

fritt

19648

20304

20298

Mineral, div. ej spec.

fria

54508

90588

83328

2041

2153

1674

Järnmalm

fri

3065522

3316627

3661218

Kopparmalm

fri

748

2136

1841

Zinkmalm

44259

51765

45380

Nikt

Slagg, ej gödn. ämne

27767

20480

26768

Smärgel

221

271

284

Tenn o. blyaska

Tungspat

392

264

559

Stenkol

i m³

i ton (om 1 m³ = 0,8 ton)

fria

4209782

4121856

4648605

756

531

1690

3367826

3297485

3718884

* Där icke annorlunda angifves.

Den officiella statistiken måste begagnas med försiktighet, om missuppfattningar skola kunna undvikas. Uti afdelningen »Fabriker och handtverk» förekomma nämligen en del dubbelräkningar. En fabrik tillverkar per år t. ex. 5000 ton svafvelsyra. Då registrerar statistiken: 1 svafvelsyrefabrik med ett tillverkningskvantum af 5000 ton och ett tillverkningsvärde af 200,000 kr. En del af denna syra förarbetas på samma eller annan plats till 500 ton svafvelsyrad ammoniak. Då registrerar statistiken: 1 svafvelsyrad-ammoniakfabrik med ett tillverkningskvantum af 500 ton och ett tillverkningsvärde af 94,000 kr. Det är nu tydligt, att uti detta senare värde ligger också värdet för den svafvelsyra, som åtgått vid tillverkningen af den svafvelsyrade ammoniaken. Då sedan för hvarje grupp samtliga tillverkningsvärden summeras, så ingår följaktligen uti summan dubbelt värde för en del af svafvelsyran. Om vidare en del af den svafvelsyrade ammoniaken förarbetas t. ex. till kaustik ammoniak, så kommer värdet af den här i fråga kommande delen af svafvelsyran att för tredje gången införas uti samma kolumn.

Detta exempel rör förädlingsprodukter, hvilkas värde i endast ringa mån inverkar på gruppens slutsumma. Annorlunda ter sig saken däremot t. ex. uti grupp 1, hvars totalsumma innefattar både råsocker och raffineradt socker, både råsprit och renad sprit, samt uti grupperna 5 och 6, där värdet af papper upptages på samma gång, som värdet af den till papperet förbrukade cellulosan.

Vår exports och imports fördelning på de olika länderna får heller icke tagas så strängt »efter ordalydelsen». Ett par exempel äro nog för att belysa detta. Varor, som vi från Tyskland importera öfver Antwerpen, upptagas i statistiken såsom importerade från Belgien, och varor, hvilka vi exportera till Tyskland öfver Rotterdam, upptagas såsom exporterade till Holland.

Af de här upptagna statistiska tabellerna framgår hurusom kemien tillämpas på de mest skilda områden. Uti icke färre än sex grupper af Sveriges officiella statistik för industri finna vi kemiska tillverkningar. I följd af att uppgifterna från den kemiska industrien äro så skingrade, blir det oftast grupp 9: kemiska preparat, som betraktas såsom omfattande hela vår kemiska industri. En fullt korrekt uppdelning är emellertid ingalunda lätt att åstadkomma. Vanligen har hvart och ett lands statistik sin särskilda gruppindelning.

På grund af dessa omständigheter har uti ofvanstående tabeller siffrorna för de upptagna industrigrenarne icke blifvit sammanförda till en slutsumma.

Öfversikt af Sveriges produktion

Granskar man vårt lands officiella statistik, så finner man snart, att vi icke ha någon egentlig kemisk storindustri af det slag, som t. ex. i Tyskland så benämnes. Nästan de enda fabrikationer, som kunna räknas till denna kategori, äro svafvelsyra och salpetersyra, hvaraf i Sverige årligen tillverkas för c:a 2¼ millioner kronor.24

Större delen af svafvelsyran förbrukas på resp. tillverkningsplatser för produktion af superfosfat, hvaraf 1905 vid 6 fabriker 133,000 ton med ett värde af 7⅓ millioner kronor tillverkades. Dessa fabriker täcka nu landets behof och börja söka att exportera. Ännu 1904 infördes 11,000 ton superfosfat mot endast 2,000 ton 1906. Utförseln utgjorde 1904 endast 1 ton, men 1906 4,500 ton.

Salpetersyran tillverkas och användes af dynamit-och krutfabrikerna i blandning med koncentrerad svafvelsyra för nitrering af glycerin, cellulosa eller bomull. Som svafvelsyran härvid helst bör vara alldeles vattenfri, d. v. s. hålla 100 % monohydrat, och sådan icke tillverkas i Sverige, så lära dynamitfabrikerna importera en del rykande svafvelsyra och blanda denna till den genom koncentration af kammarsyra erhållna, c:a 95-procentiga svenska svafvelsyran.

Någon soda-fabrik finnes icke i Sverige, utan landets behof, c:a 15,000 ton soda och 2,000 ton kaustikt natron, fylles i hufvudsak från Tyskland. Några fabriker, som vanligen benämnas sodafabriker, tillverka endast kristalliserad soda af importerad vattenfri. Den enorma konsumtionen af soda i alla länder har sin förnämsta grund däri, att sodan dels såsom sådan utgör en oumbärlig hushållsartikel, dels att den utgör råmaterialet till den lika oumbärliga tvålen.

Sveriges tvål-produktion uppgår i rundt tal till 4,000 ton och produktionen af såpa till 16,000 ton pr år, med ett sammanlagdt värde af 6¼ millioner kronor. Tvålfabrikerna förmå, märkvärdigt nog, icke fullt fylla landets behof, men detta beror möjligen därpå, att tullskyddet icke är fullt effektivt eller därpå, att vissa specialkvaliteter icke tillverkas i Sverige.

Om tvål och såpa har sagts, att konsumtionen däraf kan utgöra mått på ett lands kultur. Utan att dock närmare ingå på Sveriges läge i detta hänseende, må här blott påpekas det faktum, att de kulturstater, som icke tillverka nödvändighetsvaran soda, bli allt färre. Äfven det andra råämnet för tvål och såpa, fettet, importeras. Utländska tvål- och såpfabriker lära sedan några år ofta få offerter å ett fett, som går under diverse benämningar, och hvilket lär tillverkas genom extraktion af latrin. Det torde ännu icke vara närmare kändt i hvad hänseende sådant fett skiljer sig från t. ex. benfett, kadaverfett och dylikt, men det är att hoppas, att de svenska fabrikanterna veta hvad de köpa.

Ammoniumsulfat tillverkas vid de större gasverken, och dessa synas förmå täcka landets nuvarande behof af detta gödslingsämne, som i Sverige, i motsats till hvad i utlandet är fallet, ännu icke vunnit någon större användning. Öfriga ammoniumsalter importeras ännu.

Den starka elektrokemiska flodböljan på 1890-talet medförde för Sverige två fabriker för klorat, en för kaustik kalilut och klorkalk, samt tre för kalciumkarbid, alla baserade på vattenkraft. Kloratfabrikerna täcka landets för tändsticksindustrien icke obetydliga behof och exportera dessutom ungefär lika mycket. Klorkalkfabriken, som icke särskildt återfinnes uti statistiken, har, utan tullskydd som den varit, tydligen icke förmått värja sig mot den utländska konkurrensen, ty af klorkalk importeras alltfort mellan 2 och 3 tusen ton och af kaustikt kali lika mycket, båda hufvudsakligen från Tyskland. Det är såpfabrikerna, som förbruka kalit, och pappersbruken, cellulosafabrikerna, färgerier och blekerier, som använda klorkalken. Kalciumkarbidfabrikerna täcka landets behof och exportera betydliga mängder, men statistiken häröfver är ofullständig.

Svafvelsyrad lerjord tillverkas vid en fabrik af svensk lera och svafvelsyra och vid en annan af importeradt aluminiumhydrat och svafvelsyra. Den användes i hufvudsak vid pappersbruken för papperets limning, hvartill i genomsnitt c:a 4 kg. per 100 kg. papper åtgår, men äfven vid färgning och vid garfning. I utlandet har den ock kommit till användning för rening af afloppsvatten från städer, fabriker etc. Artikeln i fråga åtnjuter ett måttligt tullskydd, men ännu importeras mellan 1 och 2 tusen ton årligen, hvilket möjligen har sin grund däri, att tillräcklig mängd af nöjaktigt järnfri vara för färgerier och för finare papper ännu icke tillverkas inom landet.

Enligt statistiken finnas tre vattenglas-fabriker i Sverige och en smula tullskydd ha de ock, men icke desto mindra importeras flera hundra ton vattenglas, hvilket, om statistiken är riktig, förefaller oförklarligt. Vid det nuvarande höga priset på harts har det gamla förslaget att limma papper med vattenglas ånyo kommit på tal, men i vårt land torde man ännu icke ha gjort något praktiskt försök i denna riktning.

Fabrikerna för krut- och sprängämnen täcka ungefär landets behof, men någon afsevärd export förekommer icke.

Stearinljus-fabrikerna, som ha en årstillverkning på c:a 2,500 ton, täcka ungefär behofvet, men deras glycerin-tillverkning är otillräcklig. Någon afsevärd export af ljus förekommer icke. Produkten synes ha försämrats på senare tiden. Månne paraffin tillsättes?

Harts eller kolofonium får väl knappast anses såsom en kemisk artikel, utan såsom en naturprodukt. Däraf importeras årligen c:a 6 tusen ton. Detsamma kommer från Amerika, men för inköp och transport låta vi betjäna oss af tyskame, hvarigenom varan gifvetvis icke blir billigare. Det användes för limningen af papper äfvensom någon del till tvål och såpa. De båda i statistiken upptagna hartsfabrikerna tillverka sannolikt bryggarharts (för hartsning af ölfat). En vid en cellulosafabrik på senare tiden upptagen utvinning af ett flytande harts ur träet torde ännu icke ha blifvit skönjbar i statistiken.

Sveriges gasverk förmå icke fullt täcka behofvet af stenkolstjära. Af ur sådan tjära vunnen stenkolsolja eller kreosotolja (som användes för impregnering af slipers) samt karbolsyra importeras öfver 5 tusen ton pr år tullfritt från Danmark och England.

Behofvet af lim täckes i det närmaste af landets egen produktion, men export förekommer icke. Oljor, talg och annat fett importeras i kolossala mängder. Mineraloljorna intaga främsta rummet med en import af c:a 100 tusen ton, i hufvudsak direkt (från Amerika c:a 50 tusen ton och från Ryssland c:a 20 tusen ton), men en icke obetydlig del genom våra kära mellanhänder Danmark och Tyskland. Andra oljor införas till en mängd af inemot 15 tusen ton och talg till c:a 6 tusen ton. Enligt statistiken har importen af den tullskyddade linoljan (inkl. rof-och rapsolja) minskats från 700 ton 1904 till 200 ton 1906 och den inhemska produktionen är i stigande. Importen af råmaterialet, linfrö, har under de nämnda tre åren hållit sig ungefär konstant vid 2 tusen ton, och man kunde häri vilja spåra ett uppspirande af linodlingen i Sverige, men tyvärr är det knappast så, ty importen af lin stiger. Af statistiken framgår äfven, att vi täcka vårt behof af lin i hufvudsak från Ryssland, men af linfrö från Sydamerika.

Bland trädestillationsprodnkter upptar statistiken under »beck och beckolja» en import på 4 tusen ton och däröfver, men antagligen utgöres större delen häraf af billigt stenkolsbeck, som användes bland annat för brikettering af stenkolsstybb. Af trätjära exporteras 4 till 8 tusen ton vid en import af 1 tusen ton, hufvudsakligen från Finland. Större delen af trätjäran är tillverkad af furustubbar i tjärdalar och utan tillvaratagande af andra vid denna torrdestillation med röken bortgående ämnen. Denna tjära är oftast af ljusbrun färg och af gammalt högt skattad på världsmarknaden, där den går under namn af »svensk trätjära» eller »Stockholm Tar».

I Sverige förbrukas årligen för järntillverkningen omkring 4½ millioner kubikmeter träkol, hvilka hufvudsakligen (till c:a 85 %) produceras i milor i skogarna, utan att något af de därvid med milröken bortgående ämnena tillvaratagas. Af den nämnda kolkvantiteten återfinnes i statistiken 2¾ millioner m³ under rubriken »träkolsverk». Endast några få af dessa verk kola rationellt i ugnar eller retorter under tillvaratagande af biprodukter, men intresset härför är i stigande på grund af järnverkens alltmera trängande behof af billigare träkol. Ett par hundra ton träsprit exporteras årligen och en ökning är märkbar.25 En annan biprodukt är ättiksyrad kalk, hvaraf också c:a 1½ tusen ton exporteras. (Denna produkt angifves icke särskildt i statistiken, utan är antagligen upptagen under klumprubriken »kemiska preparat ej specificerade».) Den af vanlig kolved ur kolugnen eller retorten erhållna tjäran är af mörk färg och har en mot stubbtjäran något afvikande sammansättning. Den samma har särskildt värde för träkonservering. Den enda firma i landet, som i större skala sedan flera år utvinner dessa biprodukter vid tillverkning af träkol för hyttändamål är Stora Kopparbergs bergslags aktiebolag. En hel del andra experimentera med nya kolugnstyper och metoder.

Vid torrdestillation af kolved utvinnes på ett par ställen äfven en mindre mängd terpentinolja. Vid ett par cellulosafabriker har man äfvenledes börjat tillvarataga denna olja ur träet. Äfven vid de s. k. träoljefabrikerna tillverkas terpentinolja medelst torrdestillation af furustubbar i retort. Terpentinoljan från cellulosafabrikerna afdestilleras ur träet medelst ånga och fås så ganska ren och naturligtvis fri från tjärämnen. Den vanliga stubbterpentinoljan går i Tyskland under namn af »Kienöl» och kommer mestadels från Ryssland. Den i Sverige tillverkade terpentinoljan räcker icke att täcka landets behof, utan ca 400 ton importeras årligen. Något mer än hälften häraf kommer från Frankrike, resten sannolikt från Amerika fastän genom tyska och danska mellanhänder. Fransk och amerikansk produkt skall vara framställd genom destillation af kåda insamlad på växande skog, men det är numera rätt svårt att få en ren och oförfalskad vara, ty den uppblandas ofta med stora mängder mineralolja, ja, stundom säljes ett särskildt slag af fotogén (Borneo-petroleum) efter lämplig »parfymering» såsom terpentinolja. Då god fransk eller amerikansk terpentinkåda destilleras, så erhålles såsom återstod 70 à 80 % harts (kolofonium). Priset på stubbterpentinolja är endast c:a hälften af den äkta franska eller amerikanska varans pris.

Trämassa, hufvudsakligen s. k. kemisk, framställd enligt sulfit-och sulfat-metoderna, är näst trä och järn Sveriges förnämsta exportartikel och produktionen är starkt i stigande. Produktionsvärdet utgjorde 1896 kr. 18 millioner och 1905 kr. 52 millioner. Exportvärdet utgjorde 1906 c:a 50 millioner kronor. Exporten af papper är ock betydligt och ökas likaledes. Exportvärdet utgjorde 1906 c:a 30 millioner kronor.

Cement exporteras i stor och stigande skala. Glas exporteras, men kvantiteten har minskats något under senaste åren, sannolikt i följd af de långvariga strejker, som förekommit.

Produktionen af socker täcker behofvet, men nämnvärd export förekommer icke. Sprit-tillverkningen täcker synbarligen behofvet af det råa berusningsmedlet brännvin, men de »finare» medlen, »förädlad» sprit, importeras i ganska betydliga kvantiteter. De senare slagen måste antagligen komma från utlandet för att vara »fina» nog.26

Af stärkelse importeras en mindre mängd. Af margarin exporteras något litet.

En fabrik för garfextrakt har uppstått, men ännu icke förmått i någon mån minska den stora importen. I fråga om garfämnen är statistiken mycket missvisande. Garfextrakterna äro antagligen upptagna under rubriken »garfsyra», hvars årsmängd uppgår till öfver 4,000 ton. Värdet, kronor 1 pr kg. eller 4 millioner kronor pr år, är dock tydligen alldeles för högt. Medelvärdet af de många olika slagen garfextrakter torde knappast vara öfver 20 öre pr kg. och årsvärdet sålunda endast inemot 1 million kronor.

Detta är ungefär hvad vi ha af kemisk industri i vårt land. För jämförelse må nämnas, att Tysklands kemiska industris årliga produktionsvärde närmar sig 1,500 millioner mark och sålunda öfverstiger sammanlagda beloppet af Sveriges samtliga industrigrenars produktionsvärde. Men om vår kemiska industri än är obetydlig, så kan den dock sägas vara en god början, och goda ansatser till en stor utveckling saknas icke.

← Back to Villkor och möjligheter för kemisk storindustri i Sverige